En nyhet från Åtta.45 Tryckeri
En lathund med termer från den grafiska branschen
Varje bransch, var skrå, har sina egna uttryck som de slänger sig med.
För utomstående låter det oftast som något slags fikonspråk. Särskilt utmärkande är tekniska branscher med hundratals år på nacken – exempelvis den grafiska. Dessutom byts modeorden ut i en rask takt då tekniska framsteg skapar nya maskiner och tillverkningsmetoder.
Detta är en samling mer eller mindre självklarheter för oss som jobbar här på ÅTTA45. Vill du komma i släng med oss över en kopp och en uppdaterad vokabulär? Då kan du plugga in en del av dessa utryck. Denna lista innehåller lite mer än 170 olika ord:
A
ACROBAT READER – Program som behövs för att kunna läsa PDF-filer. Kan hämtas hem kostnadsfritt från Adobe Acrobats hemsida. www.adobe.com.
ACROBAT DISTILLER – Program för att skapa pdf-filer från en postscriptfil.
AKROMATISK FÄRGSEPARATION (GCR) – Färgmängden av cyan, magenta och gult minskas i mörka partier och ersätts med motsvarande mängd svart. Används bl a i dagspress och obestruket papper.
ALTARSKÅP – En trycksak falsas till en 6- eller 8-sidig folder så att två flikar viks ut från mitten.
ANFANG – Dekorativ extra stor bokstav i början av textstycke.
ARKIVBESTÄNDIGHET – Ett mått på livslängd och hållbarhet hos ett papper.
ARKOFFSET – Tryckmetod för att trycka på papper i arkformat.
ARKPRESS – Tryckpress konstruerad för att trycka på papper i arkformat.
A-SERIEN – Ett europeiskt standardformat för papper. Anges i bredd x höjd.
- AO 841 x 1189 mm
- A1 594 x 841 mm
- A2 420 x 594 mm
- A3 297 x 420 mm
- A4 210 x 297 mm
- A5 148 x 210 mm
- A6 105 x 148 mm
- A7 74 x 105 mm
- A8 52 x 74 mm
- A9 37 x 52 mm
- A10 26 x 37 mm
B
BESTRUKET PAPPER – Papper med ytskikt för att förbättra slitstarkheten och tryckbarhet.
BIGNING – ”Knäcker” fibrer i pappret på högre gramvikter. Underlättar falsning.
BILDBEHANDLING – Att skapa, bearbeta, förändra eller retuschera bilder i datorn.
BILDELEMENT – Kallas även för pixel. En digital bild eller bildskärms minsta visuella beståndsdel.
BILDFORMAT – För bilder finns ett stort antal format, såväl pixel- som objektbaserade. TIFF är t ex. ett generellt pixelbaserat format. Ritprogram som bygger på objekt använder objektbaserande format t ex. EPS.
BILDRETUSCH – Manipulation eller bildbehandling för att anpassa, ändra och förbättra bilder.
BILDUPPLÖSNING – Informationstätheten i en digital bild, mäts i dpi (dots per inch). Tumregeln är att en bild bör ha 300 dpi upplösning i 100%. Bildskärmsupplösning är 72 dpi och används för bilder publicerade på webben.
BINDNING – När flera ark ska sättas ihop till en trycksak. Exempelvis limbindning eller klammerhäftning.
BLANKS – Förtryckta ark, till exempel brevpapper med förtryckt logotyp och brevfot, där man i efterhand kan trycka till mer bild och text.
BLINDPRÄGLING – Relieftryck som påminner om blindskrift. Trycket höjs upp eller trycks ner i pappret hjälp av en kliché.
BLÅKOPIA – Gammal form av provtryck för att kontrollera utskjutningen. Idag använder man termen plotter och den är digitalt utskriven.
BROSCHYR – Ett antal vikta blad lagda tillsammans och sammanhäftade.
BRÖDTEXT – Den löpande texten, i t ex en bok, trycksak eller på en webbsida, som inte är rubrik, mellanrubrik eller bildtext. Kommer från den tid då typografer satte texten för hand med blytyper vilket gav lön till brödfödan.
BULK – Tjockleken eller volymen på pappret.
C
C-SERIEN – Standardformat för kuvert. De vanligaste formaten: C4 229 x 324 mm, C5 162 x 229 mm och C6 114 x 162 mm
CGP – Certifierad Grafisk Produktion som kontrollerar kvalitén och certifierar tryckeriers tryckproccess.
CICERO – Typografisk måttenhet. 1 cicero = 12 punkter = 4,513 mm.
CMYK – Den grafiska industrins beteckning på färgskalan. Bokstäverna står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Key color (svart).
COLORSYNC – Apples kulörhanteringssystem som samordnar färgkalibering av bildskärmar, bildläsare och färgskrivare.
CTP – Computer to Plate , teknik som möjliggör utskrift av tryckplåtar.
CYAN – Blå färg som ingår i Europaskalan.
D
DEKORFÄRG – Färdigblandad tryckfärg i speciella kulörer (Pantone-färger).
DENSITET – Ett materials förmåga att absorbera ljus, tex tonomfånget.
DIGITALTRYCK – Tryckmetod där originalet överförs direkt från dator till pappret.
DJUPSVART – När man kompletterar svart färg med ca 40 % cyan och/eller magenta för att uppnå en mörkare och djupare svart kulör.
DPI – Dots per inch, anger kvalitet på bilders upplösning vid utskrift.
DRAGSPELSFALSNING – Vikning av en folder med flera parallella veck (precis som ett dragspel).
DUBBELSIDIGT PAPPER – Ett papper där båda sidor har samma ytegenskaper till skillnad från enkelsidigt papper.
DUMMY – Prov som visar den tilltänkta trycksakens form, papperskvalitet och omfång.
DUPLEXBILD – Bild i tvåfärgstryck, ofta svart och en dekorfärg. Finns även Triplex (svart och två dekorfärger) samt Quadroplex (svart och tre dekorfärger).
E
E-BUTIK – I vår smidiga online-tjänst ÅTTA45 E-BUTIK kan du enkelt beställa de flesta typer av trycksaker.
EFTERBEHANDLING – Arbetet med trycksaken efter själva tryckningen tills den är helt färdig. Exempel är skärning, falsning och bindning.
ENKELSIDIGT PAPPER – Ett papper som har olika ytegenskaper på fram- och baksida, exempelvis vykort (bestruken motivsida och obestruken sida att skriva på).
EPS – Encapsulated Postscript, ett vanligt förekommande filformat för digitala bilder.
EUROPASKALAN – Normer för hur CMYK-färgerna ska användas vid fyrfärgstryck.
F
FALSKA UPPSLAG – Ett uppslag mellan två sidor i en trycksak som inte består av ett helt ark, ett så kallat äkta uppslag, utan utgörs av sidor av två olika ark. Falska uppslag försvårar att bilder placeras tvärs över uppslaget.
FALSMÄRKEN – Speciella märken som anger var tryckarket skall falsas.
FALSNING – Metod för att vika pappersarken i trycksaker.
FIBERRIKTNING – Beskriver den riktning längs vilken majoriteten av fibrerna i papperet ligger, samma riktning som papperet har producerats i. Det är viktigt att trycksaken falsas längs med papperets fiberriktning vid val av tjockare papper. Annars spricker pappret i ryggen.
FLERA UPP – Utskjutning där man lägger upp samma sida flera gånger på ett tryckark, t ex vid tryck av visitkort.
FLERA UR – Utskutningsvarianterna omkast och stjälpark innebär att man placerar en prima- och sekunda-utskjutning mitt emot varandra på tryckarket och sen trycker man det på ena sidan av tryckarket. Därefter vänder man på arket och trycker med samma tryckplåt på andra sidan. Då får man ut dubbelt så många likadana trycksaker på bara ett intag.
FLÖDA OM – När radfallet i ett dokument oönskat förändras, till exempel vid byte av font.
FOLDER – En typ av trycksak som består av ett ark som har vikts ett antal gånger.
FOLIERING – Man pressar fast en tunn folie, oftast guld- eller silver, på en trycksak med hjälp av en varm klichéstämpel.
FONT – Engelska uttrycket för teckensnitt. (se teckensnitt)
FORMAT – Storlek eller rymd på en trycksak.
FRILÄGGNING – Framhäva ett bildobjekt genom att ta bort bakgrunden. Kan även kallas vinjettera.
FRIPASSAGERARE – Trycksak eller övrig bilaga som följer med i ett utskick.
FRÄSNING – Man slipar bort några mm och rugga upp ytan för att limmet ska fästa bättre på ryggen av ett bokblock, som ska förses med ett omslag.
FTP – File Transfer Protocol, ett sätt att överföra exempelvis original via webben.
FYRFÄRGSSEPARATION – Färger måste delas/separeras innan de trycks, därför delas de upp i de fyra olika tryckfärgerna CMYK.
FÄRGMÄNGD – Den totala mängd färg, mätt i procent, som trycks på ett visst papper i en viss tryckprocess.
FÄRGMÄTTNAD – Intensitet hos en färg. Om en bild är mättad är färgerna i den starka.
FÄRGPROFIL – En digital fil med inställningar för hur färgvärden ska används vid skärmvisning, plåtframställning, utskrifter och tryck. Varje tryckerier har olika profiler för olika papperkvaliteter, men de vanligaste är Fogra 39 för bestruket papper och Fogra 29 för obestruket papper.
FÄRGRYMD – En tredimensionell skala av färger som matematiskt räknar ut färger som syns eller går att skriva ut.
FÄRGSTICK – En oönskad färgton tar överhanden i en bild (t ex magentastick).
FÖNSTERKUVERT – Kuvert med genomskinligt fönster för adress.
G
GEMENER – Små bokstäver. Motsatsen till versaler.
GIF – Bildformat som används främst på webben.
GLÄTTAT PAPPER (COATED) – Ett bestruket papper vars yta belagts med fyllnadsmedel för att uppnå en högre tryckkvalitet. Bestrykningen ger en slätare och glansigare yta vilket även gör att papperet står emot fukt bättre. Lämpar sig främst vid tryck av bilder.
GRAD – Typografiskt mått på bokstäver som anges i punkter.
GRIPKANT – Den kant på pappersarket som tryckpressens förgripare/griparm tar tag i när papperet matas in i tryckpressen.
GROTESK – Jämntjock teckenstil, utan klackar.
H
HALVTONSBILD – En bild som innehåller olika toner av grått.
HELORIGINAL – Original färdigt att använda som det är.
HEXACHROME – Förutom de fyra CMYK-färgerna adderar man två extra färger (hexa=6) för att uppnå ett större tonomfång. Det är en variant av sk. HiFi färgseparation.
HORUNGE – Skönhetsfel, när en ensam textrad hamnat överst på en sida.
HUVUD – Översta delen av en sida eller trycksak.
HÅLNING – För att kunna sätt in trycksaken i pärmar. Den hålning som passar i svenska pärmar kallas triohålning (ej internationell standard).
HÖGDAGER – Bildens ljusaste partier.
HÖGUPPLÖST BILD – Bild med tillräckligt hög upplösning för det valda trycket. Tex. 300 dpi för färgbilder, 800 dpi för streckbilder.
I
ICC-PROFIL – En standard för att beskriva kulöregenskaper på exempelvis skrivare, scanner, skärmar. Skapad av ICC, International Color Consortium.
INDESIGN – InDesign är ett layoutprogram från Adobe och ingår i CC-samlingen.
INGRESS – Inledning till artikel.
INKJET – Tryckteknik med skrivhuvuden som ”sprayar” bläck på pappret. Har utvecklats snabbt de senaste åren till högeffektiva tryckpressar med fantastisk detaljrikedom.
INLAGA – Innehållet innanför omslaget i exempelvis en broschyr eller tidning.
INTAG – Inställningar och förberedelser som görs i en tryckpress innan upplagan börjar att tryckas.
INPLASTNING – När broschyr eller liknande information är omgiven av ett plastat omslag.
J
JPEG – Komprimerad grafikfil, även kallat jpg. Samma i alla datorplattformer.
K
KALIBRERA – Att ställa in och justera en process så att den stämmer mot givna riktmärken.
KAPITÄLER – Versaler som höjdmässigt är lika stora som gemener.
KERNING – Att justera bokstavspar där visuellt onormala avstånd uppkommit mellan bokstäverna.
KLAFF – Förslutningsflik på kuvert.
KLAMRING – När falsade ark sätts ihop med metallklammer i ryggen.
KORREKTUR – Dokument som ska granskas med avsikt att upptäcka fel eller misstag.
KRYPNING – Justering av arkens förskjutning vid tillverkning av en broschyr. Görs av repron vid utskjutningen av trycksaken.
KURSIV – Text som lutar, oftast åt höger.
KUVERTERING – Maskinell hantering för att placera det tryckta innehållet i tillhörande kuvert.
KÄGEL – Radvståndet mellan en textrads baslinje och nästföljande textrads baslinje.
L
LACKERING – Ytbehandling av papper efter tryck för att få en blank yta. Heltäckande eller partiellt.
LAMINERING – Beläggning av ett plastbaserat ytskikt, finns i både blankt och matt utförande.
LAYOUT – Placeringen av text och bilder.
LIMBINDNING – Teknik för att binda in tjockare trycksaker som exemplevis tidningar och böcker. Arken ruggas och limmas i ryggen.
LOGOTYP – Företagsnamn skrivet med valt teckensnitt, färg eller symbol.
LÅGUPPLÖST BILD – Exempel på låg upplösning är 72 dpi. Klarar oftast inte kraven i offset. En högupplöst bild som är tryckbar med god kvalitet har 300 dpi i upplösning.
M
MAGENTA – Den röda färgen i Europaskalan.
MOARÉ – Störande mönster i en bild som bildas när två felinställda rastervinklarna trycks ovan på varandra.
N
NAPPNING – När tryckfärgen sliter loss pappersfibrer från papperet.
NOPPOR – Pappersfragment som färgen slitit loss från papperet, vid så kallad nappning, och som har fastnat på gummiduken eller tryckplåten, ger prickar i duken.
O
OBESTRUKET PAPPER – Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestrukna papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker.
OBLAT – Liten, ofta självhäftande etikett som används för att tex. försluta kuvert eller fästa svarskort.
OCR-LÄSNING – Optical Character Recognition, optisk läsning av tryckta eller skrivna tecken. (Se inbetalningskort).
OFFSETTRYCK – Tryck med hjälp av plan plåt. Tryckplåten överför trycket till en cylinder med en gummiduk, som i sin tur pressar det över på papper.
OMFLÖDNING – När radfallet i ett dokument ofrivilligt förändras, tex vid byte av font.
OMFÅNG – Antalet sidor i en trycksak.
OMKAST – Utskjutning för dubbelsidigt tryck där man först trycker både fram- och baksida på ett ark, med samma plåt.
OPACITET – Mått på en trycksaks genomskinlighet. Ju mer genomskinligt ett papper är desto lägre opacitet har det.
OPTISKA MITTPUNKTEN – Den punkt på ett papper som av ögat uppfattas som mittpunkten. Den egentliga mittpunkten ligger ca. 10 % lägre. Används ofta vid placering av titel på en bok eller pärm.
P
PAGINA/PAGINERING – Sidnumrering av en trycksak.
PARALLELLFALSNING – Ett sätt att falsa en folder så att vecken ligger parallellt.
PASSMÄRKE – Med hjälp av ett passmärke i varje hörn av en trycksak ställer man in passningen i de fyra färgerna i tryckpressen.
PDF – Portable Dokument Format. Ett format som är plattformsoberoende. Ett format skapat av Adobe och är standard vid trycksaksproduktion.
PERFORERING – Bearbetning som gör det enklare att riva av en del av en trycksak, exempelvis en talong.
PITSTOP – Ett program där man kontrollerar att en PDF-fil är färdig för tryck.
PIXEL – Bildelement i en dator. Antal pixlar per tum anger bildens eller skärmens upplösning.
PLANO – Ett plant, ovikt pappersark.
PLOTTER – Skrivare med lägre upplösning än förprovtrycket som används för att kontrollera utskjutningen.
PMS – Pantone Matching System. Färgblandningssystem för att ange dekorfärger.
POSTSCRIPT – Sidbeskrivningsprogram skapat av Adobe som blivit till standard för grafiska utskrifter.
PPI – Pixels per inch, anger upplösning/kvalitet på digital bild.
PREFLIGHT – Att med hjälp av speciella program gå igenom, kontrollera och justera dokument och deras beståndsdelar inför utskrift på film eller tryckplåt.
PREPRESS – Namn på den avdelning på ett tryckeri som hanterar färgseparationer, utskjutning och tryckplåtar.
PRESSLACK – En skyddslack som ger lite extra glans. Kan tryckas på i ett vanligt färgverk.
PRIMA OCH SEKUNDA – Sidorna på ett tryckark. Prima är den sida som innehåller arkets första sida och sekunda den motsatta.
PRINT ON DEMAND – Digital framställningsmetod som möjliggör små volymer, ändringar och minskade ledtider. Traditionell lagerhållning är ej nödvändig.
PRÄGLING – Nedsänkta eller upphöjda bokstäver/grafik på papper.
PUNKTFÖRSTORNING – Rasterpunkternas storlek ökar alltid, mer eller mindre, vid tryck. Hur mycket beror på vilket papper som används. Ju större punkterna är desto mörkare blir trycket. För att motverka detta kan man kompensera för punktförstoring med hjälp av en ICC-profil.
R
RADFALL – Hur en text i en spalt bryts i högermarginalen.
RASTER – Bilder delas in i raster, punkter i rut- eller linjeformade mönster.
RASTERTÄTHET – Tätheten anges i linjer per tum på de punkter som bygger upp bilder och färgtoner i tryck. Ju tätare rastertäthet desto bättre bildåtergivning.
RGB – Röd, Grön och Blå. Additivt kulörsystem som används i exempelvis bildskärm och scannrar.
RIP – Raster Image Processor, dator som tolkar PostScript-koder och vidarebefordrar text och bilder inför utskrift.
RULLOFFSET – Offsettryckning där pappret sitter på stora rullar.
S
SATSYTA – Området innanför marginalerna på en sida där text och bild placeras.
SCREENTRYCK – Tryckmetod som oftast används vid stora format eller där materialet så kräver.
SEKUNDA – Tryckarkets baksida – motsats till Prima.
SKÄRMÄRKE – Linjer som markerar var en trycksak ska beskäras.
SKÄRNING – Man skär papperet till önskad storlek för att passa tryckpressen eller den färdiga trycksaken för att få rätt format med jämna fina kanter.
SKÄRSMÅN – Det område utanför skärmärkena som skärs bort från det tryckta arket.
SKÖN OCH VIDERTRYCK – När man trycker prima- och sekunda (fram- och baksida) av ett pappersark samtidigt.
SLITSAR – Stansade skåror på t.ex. mappar att fästa visitkort i.
SLUTKORREKTUR – Absolut sista korrektur innan man ska börja trycka.
SMETNING – Arken smetar färg på varandra. Tryckfenomen som uppstår när man har för mycket tryckfärg på tryckarket, eller då färgen inte har hunnit torka.
STANSNING – Efterbearbetning där man skär och bitar med hjälp av en form. Används exempelvis vid tillverkning av mappar, dekaler och olika former av lådor.
SVANENMÄRKNING – System för miljövänliga produkter. Produkterna uppfyller vissa krav eller riktmärken. Tryckerier erhåller ett licensnummer för att användas tillsammans med symbolen.
SVÄLLNING – Metod för att förhinda effekten av misspass i trycket.
SÄRTRYCK – Separat tryckning i mindre upplaga av t ex en artikel ur en tidning eller ett kapitel ur en bok, oftast för författarens räkning i reklam- eller informationssyfte.
T
TABLOIDFORMAT – Formatet av en halv tidningssida, används främst av kvällstidningar. Exempel på tabloidformat är 280 x 385 mm med en tryckyta på 252 mm + 10 mm bunt x 360 mm, d.v.s. ungefär A3.
TECKENSNITT – En uppsättning bokstäver, siffror och tecken med ett karakteristiskt och genomgående utseende.
TIFF – ”Tagged Image File Format” är ett filformat som används för högupplösta bitmat-baserade bilder.
TILLTRYCKNING – När man skall trycka upp ytterligare exemplar av samma trycksak.
TONPLATTA – Enfärgad yta med en ton av en eller flera tryckfärger.
TRIOHÅLNING – Den vanliga hålningen som används för svenska pärmar (ej internationell standard).
TRYCKBARHET – Ett mått på papperets tryckduglighet.
TRYCKORT – Uppgifter om var och när trycksaken producerats.
TRYCKPLÅT – Tryckplåtar för offsettryck för över färgen till gummiduksvalsen som sedan trycker färgen på pappret. Är tillverkade av aluminium.
TRYCKYTA – Det maximala utrymmet för tryck, oftast lite mindre än faktiska storleken.
TYPOGRAFI – Utformning och kombinationen av typsnitten i en trycksak eller text.
TYPSNITT – Se teckensnitt.
U
UPPLAGA – Antal exemplar som tillverkas av en trycksak.
UPPLÖSNING – Antal pixlar i en bild. Avgör kvaliten på bilder i tryck. Mäts i ppi (pixel per inch) eller dpi (dots per inch).
UTFALL – Bilder eller objekt som skall ligga ända ut i sidans kant måste göras med utfall, dvs läggas en bit utanför sidans slutformat, minst 3 mm.
UTSKJUTNING – Att placera ut sidor i trycksaken enligt ett speciellt schema till färdiga tryckmontage lika stort som tryckarken. Hur sidorna skall placeras styrs av den efterbehandling som ska användas.
UV-LACK – Lackering av tryckark, ger ett djupt glansigt utseende, som härdar med UV-ljus. Kan ske över hela tryckarket eller på delar av den tryckta ytan, så kallad partiell lackning.
V
VARIABELT TRYCK – Teknik som möjliggör förändringar såsom att byta texter och bilder från tryckark till tryckark. Möjligheterna är många med digitala tryckmetoder.
VEKTORISERING – Att göra om en pixelbaserad bild, text eller logotyp till vektorgrafik.
VERSALER – Stora bokstäver. Motsatsen till gemener.
VINJETTERING – Se friläggning.
W
WIRE-O – Typ av spiralbindning med plastbelagd tråd, används ofta till manualer och skrivblock som uppslagna kan ligga helt plant.
XYZÅÄÖ
YTVIKT – Även kallat gramvikt. Anges i gram per m2.
ÅTTA45 – Pålitlig leverantör av print och media sedan 1999.
ÄKTA UPPSLAG – Ett äkta uppslag är två sidor i en trycksak som sitter ihop i ett och samma ark.
ÖVERTRYCK – När man trycker en färg ovanpå en annan, t ex en text ovanpå en tonplatta, och färgerna blandas med varandra och bakgrundsfärgen i tonplattan lyser igenom texten.
ÖVERUPPLAGA – Om tryckeriet av någon anledning producerat fler exemplar av en trycksak än vad som beställts kallas det för överupplaga. Tryckerier har rätt att ta betalt för en viss överupplaga.
