Riksteatern

År 1933 är den allmänna rösträtten i Sverige endast tolv år gammal och ecklesiastikminister Arthur Engberg förkunnar att ”det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst”. Demokratiska vindar viner, folkbildningsprojekten är många och nu ska alltså minister Engberg se till att hela Sverige får tillgång till professionell teater.

Den första Riksteaterföreningen startas i Bollnäs och de kommande åren ska ett hundratal föreningar ansluta sig. Under efterkrigstiden förbättras Riksteaterns ekonomiska ställning tack vare höjt statsanslag och kommunernas ekonomiska stöd till de lokala teaterföreningarna. Den lokala scenkonsten utvecklas enormt – trots att nu både radio och tv finns i många hem. Under 1960-talet etablerar Riksteatern den första barn- och ungdomsverksamheten inom svensk teater och så kliver dansen in i verksamheten då Cullbergbaletten grundas. Senare startas regionala teaterensamblar och Riksteatern Crea knyts till verksamheten. Crea utvecklar och sprider dövkultur och gör teckenspråk till ett scenspråk. Under 2000-talet tar även cirkuskonsten plats under Riksteaterns tak.

Riksteaterns högsta beslutande organ är kongressen, där man sätter mål och bestämmer riktlinjer för hela verksamheten. Den lokala föreningen beslutar själv kring sin verksamhetsplan och utser sin styrelse. Totalt i landet finns 200 lokala teaterföreningar med omkring 40 000 medlemmar.

Organisationens uppbyggnad kring det nationella, regionala och lokala innebär att det finns en stor spännvidd i teaterföreningarna – det är allt från stora arrangörer med anställd personal och stora lokaler till väldigt små föreningar som gör allting själva. De små föreningarna har kanske en mindre lokal för föreställningar och kan bara ta emot mindre produktioner. Därför är det viktigt för Riksteatern att ha ett brett utbud av scenkonst. Riksteatern arrangerar, förmedlar och producerar scenkonst. Det kan innebära att ta fram en föreställning som kan turnera runt om i landet, att samarbeta med regionala länsteatrar eller att skapa nationella plattformar som främjar scenkonst. Varje år turnerar Riksteatern landet runt med omkring 50 egenproducerade produktioner. De lokala teaterföreningarna väljer själva hur deras repertoar ska se ut och kan välja att både sätta upp Riksteaterns egna produktioner och sätta upp föreställningar av andra producenter.

– Vi är ju en av de nationella scenerna, samtidigt har vi nationellt ingen fast scen. Vi är ständigt på turné och spelar på olika scener i hela landet. Det skiljer oss från andra aktörer. Sverige har många vackra teatrar och det är fint att se dem användas, säger Anna Gille, produktionsledare och grafisk formgivare på Riksteatern. Riksteaterns speciella organisation innebär också att det behöver finnas en flexibilitet i marknadsföringsmaterial och kampanjer.

– Vi försöker hela tiden förse våra arrangörer med så bra material som möjligt. Det är viktigt att det går att lokalanpassa, eftersom det ska kunna användas på väldigt många olika platser, säger Anna. En hel del tid läggs på att skapa olika mallar och underlag och stöttning i hur materialet kan användas på ett kreativt sätt som ska passa varje lokal arrangör.
– Det har varit en teknisk och formmässig utmaning i att kunna möjliggöra lokalanpassning på ett praktiskt och enkelt sätt. Sedan gäller det också att utbilda mottagarna i plattformarna på webben, så alla kan använda funktionerna. Det här är en ständig – men också rolig – utmaning, menar Anna.

Riksteaterns affischer är ett uppskattat inslag som fyller en viktig funktion – både som ansikte utåt för produktionen och som marknadsföringsmaterial med den lokala informationen som datum, tid och plats för den stundande föreställningen. Riksteatern arbetar aktivt med att hålla nere mängden trycksaker. Eftersom arrangörerna själva beställer materialet och anpassar utifrån sina behov, undviker man stora överupplagor.

Sedan december 2021 har Riksteatern använt sig av tjänsten Åtta45 Autograf som är byggd på en struktur med olika kategorier som gör det enkelt att hitta produkter. Vid varje mall finns en bild och en förklarande text med prisinformation. Det kan vara allt från statiska mallar som till exempel kuvert som ska se likadana ut varje gång de trycks, till ändringsbara mallar där användarna själva kan redigera text eller byta bilder i enlighet med den egna grafiska profilen. I portalen som Riksteatern använder har man samlat medlems- och marknadsföringsmaterial där varje arrangör och teaterförening själva kan gå in och beställa det man behöver. Materialet går att anpassa genom att lägga till datum, lokaler, klockslag, sin logga, vilken arrangören är och eventuella sponsorer och medarrangörer.

– I systemet skapar vi en kundunik portal och lägger upp mallar efter kundens önskemål. Vi producerar, lagrar, tar emot order, packar och levererar. Utmaningen för Riksteatern var att fyra olika format av trycksaker skulle innehålla samma typ av information, samtidigt som varje användare skulle kunna lägga till arrangörsspecifika detaljer. Vissa original skulle också vara olika beroende på vilken förening som beställde, säger Anna Runosson, som arbetar med e-handel på Åtta45, och är den som byggt portalen. Anders Wener, som är avdelningschef för ateljé och e-handel, fyller i:

– Vi skapade en lösning som gör att Riksteatern endast behöver gå in i en mall och fylla i all sin information som sedan genererade de fyra olika formaten med samma information, vilket sparade en massa tid och knapptryck. Den nya portalen har blivit ett uppskattat verktyg på Riksteatern och nyligen har man utökat utbudet i portalen med medlemsmaterial som föreningarna kan ha som stöd i sin medlemsvärvning.

– Portalen är lättanvänd, tydlig och användarna kan i realtid se hur slutresultatet blir och sedan beställa. Vi har fått mycket positiv feedback från våra teaterföreningar, säger Anna Gille. En teateraffisch berättar mycket mer än bara tid och plats för en föreställning. Det tryckta materialet blir ytterligare ett sätt för en aktör som Riksteatern att uttrycka sig kring de berättelser man har valt att lyfta på sina scener och skapa en förväntansbild hos sin publik.

– Som formgivare älskar jag färg, form och omsorgsfullt gjorda trycksaker. Tillsammans med Åtta45 tar vi fram fler material och idéer, så att vi kan tänka miljösmart både vad gäller materialval och logistik. Vi gör hela tiden en avvägning kring vad som fungerar fint digitalt och vad som gör sig bäst i tryck, säger Anna.

Sedan starten för 90 år sedan har Riksteatern varit en folkrörelse som tillgängliggör scenkonst för svenskarna. Riksteaterns repertoar för våren bjuder på både klassiska och oväntade former och uttryck. Här får vuxna, barn och unga ta del av scenkonst som inspirerar och utmanar. Mångfalden bland föreställningarna är stor och programmet bjuder på tolkningar av klassiker, nyskrivet om aktuella händelser, föreställningar på finska och teckenspråk och internationella artister. På scenerna kan besökarna se välbekanta ansikten ur skådespelareliten, men också få nya favoriter. Det är tydligt att den här 90-åringen håller fast vid det som en gång la grunden till verksamheten: Riksteatern ska vara en plats för alla.

Text: Malin Pumplun
Foto: Riksteatern, bilden ur föreställningen ”Ödeläggaren” med Maria Kulle, foto: Sören Vilks. Övre raden TH: Dansföreställningen ”Lead Us”, foto av José Figueroa. Nedre raden TV: Ur föreställningen ” Stolarna vid havet”, foto: Patrick Miller. Nedre raden TH: Ur föreställningen ”Kebaben på skäret” med Özz Nujen och Parwin Hoseinia, foto: Markus Gårder. Omslagsbilden är en beskuren del ur en bild av Lennart Mörk.

Denna artikel publicerades i nr 1 2023 av Åtta.45 Magasin